|
Människor
är olika
Vad som händer
om man inte räknar med olikheter
Vi människor
är olika: vi har olika stilar, olika intressen, olika behov, olika
mål, olika reaktionsmönster, o.s.v. Ibland är sådana
skillnader orsaker till att det uppkommer konflikter genom att olika personer
kämpar för olika mål eller föredrar olika sätt
att nå målen. Det är dock troligen mer vanligt att skillnader
i personlighet leder till samarbetsproblem helt enklet därför
att de inblandade aldrig lagt märke till skillnaderna. Många
har aldrig ägnat någon större uppmärksamhet åt
att människor kan fungera helt olika. De reagerar därför
med oförståelse och stark irritation när de märker
att en kollega inte beter sig så som de tycker att de borde.
Det är långt ifrån alltid så att irritationen över
andras konstiga beteende leder till att man börjar fundera över
varför de gör som de gör. Man stannar kvar i sin
frustration och i värsta fall ägnar man sig åt att fälla
negativa omdömen om den som är annorlunda.
Nyttan av att uppmärksamma
olikheter
Det finns
två olika sorters praktisk nytta man kan ha av mer insikt i hur
en motpart i en konflikt är annorlunda än man själv:
1. Den bild man gör sig av motparten har stor betydelse för
vilka känslor som väcks inom en själv. Mer insikt i bakgrunden
till den andres beteende förändrar ofta känslorna och leder
till en större tolerans. Detta mår man själv för
det mesta bra av.
2. Insikt i andra människors sätt att fungera, t.ex. vad som
är viktigt för dem, öppnar nya möjligheter att påverka
det som händer i positiv riktning. Om man t.ex. inser att Monika
blir starkt stressad när andra kräver av henne att hon ska fatta
snabba beslut kanske man i många fall kan se till att ge Monika
lite mer tid att tänka igenom saken. Hon kan då slappna av
och det blir inte lika många irritationstillfällen. Genom att
man själv förändrar sitt sätt att bete sig mot Monika
blir det färre tillfällen för Monika att hamna i stress
och därmed är det mer sällan man själv behöver
bli utsatt för Monikas dåliga humör.
Även om du är så irriterad på din kollega eller
chef att du inte alls har någon lust att anstränga dig
för att vara ”förstående” så har du alltså
ett egenintresse av att utveckla lite mer insikt i hur han eller hon fungerar.
Det är inte alltid det går att lösa konflikter med hjälp
av mer insikt, men det är nästan alltid så att större
förståelse av bakgrunden till det som hänt leder till
minskad frustration och bitterhet för egen del.
Tre olika sätt
att göra sig bilder av andra människor
I vår
forskning har vi funnit att det finns minst tre olika sätt
att göra sig bilder av andra människor. Dessa tre olika typer
av motpartsbilder har stor betydelse för hur man som part i en konflikt
reagerar och hanterar det som händer.
Knippen. Det är vanligt att nöja sig med att se andra
människor i termer av en viss uppsättning egenskaper. Här
beskriver man personer genom en rad adjektiv, t.ex.: petig, slarvig, manipulativ,
arrogant, konstig, omogen, maktgalen, knäpp. Ofta görs ingen
skillnad mellan personlighetsegenskaper å ena sidan och åsikter
å den andra sidan. De senare orden beskriver egentligen mer vad
den som talar tycker om den andre: obehaglig, hemsk, skrämmande,
löjlig.
Ser man motparten i en konflikt i termer av ett knippe med vissa fasta
egenskaper så har detta följder för hur man beter sig
i konflikten. Om man uppfattar att en annan person är obehaglig
så är det inget att göra åt den saken. Det vettigaste
man kan göra är att hålla denna obehagliga person så
långt borta från sig som möjligt.
Det finns orsaker. En annan möjlighet är att man tänker
sig att det finns skäl till att andra beter sig som de gör.
De är inte bara på ett visst sätt, utan de gör
som de gör på grund av någon bakomliggande anledning.
Det kan t.ex. handla om att man tror att motparten egentligen är
osäker på sig själv och därför uppträder
extra kaxigt. I den mån man träffar rätt med sina förmodanden
om drivkrafterna bakom andras beteende förändrar det hur man
ser på situationen. Kanske man inte retar sig lika intensivt på
kaxigheten, utan kan ha ett visst överseende med den andres behov
av att hävda sig. Förståelsen innebär här att
man inte behöver använda lika mycket tid med att känna
sig frustrerad och arg. Det kanske fortfarande är irriterande med
det kaxiga beteendet, men eftersom man förstår att den andre
inte riktigt kan rå för att han egentligen känner sig
osäker så utvecklar man inte så mycket fientliga känslor
mot honom som person. I bästa fall känner man trots irritationen
över beteendet också en viss medkänsla och ser till att
man ger den andre positiv feedback så ofta man kan. Därigenom
minskar kanske så småningom osäkerheten och därmed
också behovet av att vara kaxig.
Sammansatta personligheter. En tredje möjlighet är att
utgå från att alla individer har sammansatta personligheter,
med många olika delar som hänger ihop med varandra i ett komplext
system. Vissa erfarenheter i livet har lett till att man upplever vissa
saker som viktiga, t.ex. När man ser människor som sammansatta
personligheter inser man också att var och en av oss i viss mån
är fånge i den egna personligheten. Vi agerar som vi gör
inte bara för att vi har vissa fasta egenskaper eller för att
vi har enskilda motiv och drivkrafter, utan för att hela personlighetssystemet
fungerar på ett visst sätt. Ju mer man förstår att
det är på det viset, desto mer tolerans har man för andra
människors egenheter och svagheter. Man ser att de är resultatet
av en lång historia och att det inte bara är att trycka på
en knapp för att stänga av eller sätta på vissa beteenden.
Insikt i de speciella egenheter som andras personligheter har ger också
ökade möjligheter att anpassa sitt eget sätt att bete sig
mot andra så att passformen blir så god som möjligt.
Mot en person fungerar det kanske bäst med en bestämd och lite
distanserad stil, medan det i relationen till en annan person fungerar
bättre med mycket värme och försiktighet.
Om hur människor
kan vara olika
Vi människor
är olika på så många sätt. Dessa olikheter
har fascinerat många och lett till uppkomsten av en stor mängd
olika typindelningar som beskriver personlighetsskillnader. I olika historiska
perioder och i olika kulturer har man tagit sig an uppgiften att beskriva
personlighetstyper. En av de mest kända typindelningarna är
grekernas fyra temperament: koleriker, melankoliker, sangviniker och
flegmatiker. Kineserna utvecklade sina egna system med sina fem
element och den kinesiska astrologin. Den västerländska astrologin
är i sin egentliga form ett mycket sofistikerat symbolspråk
för att beskriva och analysera personlighetstyper genom att reflektera
över tecken, planeter, hus och aspekter.
Det finns fortfarande ett stort intresse för djupare insikt i skillnaderna
mellan hur människor fungerar. Det kan vara skillnader mellan kvinnor
och män, skillnader mellan individer från olika kulturer, skillnader
mellan neurotiska karaktärstyper, skillnader i värdeorientering,
etc., etc. Många av oss har prövat på att testa oss själva
med hjälp av olika metoder, alltifrån numerologi, horoskop
och enneagram till frågeformulär som med mer eller mindre vetenskaplig
metodik ska leda fram till en personlighetsprofil. Till de senare hör
t.ex. det mycket spridda Myers Briggs Type Inventory (MBTI) som
beskriver 16 olika personlighetstyper. På Konfliktakademien finns
en artikel om MBTI
av Margareta Lycken.
Skillnader som kan ses som olikheter i stilar och orientering kan ge upphov
till friktioner och oförståelse, men är egentligen ganska
oskyldiga. Det finns förstås också personlighetsdrag
som av praktiskt taget alla i omgivningen upplevs som jobbiga. Det gäller
inte minst för neurotiska karaktärsdrag, som t.ex. ett behov
av att nedvärdera andra för att själv kunna framstå
i positivt ljus eller ett mycket starkt utvecklat kontrollbehov. Det finns
ett flertal typindelningar som bygger på olika typer av neuroser,
t.ex. Alexander Lowens. Det är sällan fruktbart att leka amatörpsykolog
och ställa diagnoser på människor i ens omgivning. I vissa
fall kan det dock vara bra att hålla i minnet att möjligheten
finns att man har att göra med en person som har en mer eller mindre
allvarlig personlighetsstörning. Är den av allvarligt slag bör
man tänka på att byta arbete eller skydda sig själv på
andra sätt.
Det allra viktigaste med alla de olika typindelningar som finns är
att de förmedlar den grundläggande insikten att andra människor
kan fungera på helt andra sätt än jag själv. Bekantar
man sig med de olika typbeskrivningarna kommer man inte undan insikten
att människor kan fungera efter väldigt olika inre mönster,
utan att det går att säga att det ena mönstret är
bättre än det andra. Det faktum att vi människor är
så komplicerade och unika att ingen enskild typindelning kan fånga
in och beskriva en individ på ett uttömmande sätt minskar
inte värdet av typindelningarna. De får oss att lägga
märke till att skillnader finns och att de kan vara viktiga. När
man väl fått upp ögonen för detta kan man glömma
typbeskrivningarna och börja fundera mer fritt på vem man själv
är som person och hur andra i ens omgivning är annorlunda.
Fråga dig
hur din motpart fungerar
Beskrivningar av olika personlighetstyper kan alltså vara till hjälp
för att vinna insikt i hur andra människor fungerar. Det viktiga
är dock att hålla ögonen öppna och använda den
kunskap man har och får om personer i ens omgivning till att utveckla
en större förståelse för hur de tänker, tolkar,
känner, tycker, prioriterar och agerar. Det finns oändligt många
infallsvinklar på hur människor fungerar. I figuren nedan presenteras
dock ett urval av frågor som kan vara till hjälp, med exempel
på svar som visar hur olika det faktiskt kan vara från person
till person.
|